Föreläsning

Mats Rosenberg, kommunbiolog från Örebro, hade en föreläsning om praktisk naturvård, Från soptipp till naturreservat – landskap i förvandling, för Allmän Kurs på Hyllie Park Folkhögskola. Berättelsen om landskapets förändring sedan 1800-talet fram till idag fick illustrera flera viktiga faktorer i naturvården.

• Utdikning av våtmarker för att vinna bördig jord ledde till förlust av biologisk mångfald, nu har våtmarker återskapats för att gynna artrikedomen. Det som förr kallades vattensjuka områden benämns nu vattenrika.
• Tidigare blockerade sopdeponi, oljehamn, industriområde och ett militärt övningsområde tillträdet till Hjälmaren för örebroarna. Mats beskrev arbetet med sanering, hantering av deponin och skapandet av rikt och vackert naturreservat.
• Betesängar och lövängar har skapats genom transplantation av skiktet av humus och växtlighet från områden som exploateras för nybyggen i närheten. Därmed har den lokala floran och genbanken använts i reservatet.
• Resultatet har blivit ett landskap som både är rikt för människan och den biologiska mångfalden. Flera lyssnarna kunde intyga hur populärt området är för örebroarna, när det gäller rekreation och naturupplevelser. Naturens positiva påverkan på vår hälsa är vetenskapligt bevisad och värdet av detta kan knappast överskattas.
• Det var förvånande hur snabbt faunan gensvarade på förändringarna och hur olika arter kom till nya miljöerna.
• Mats ambition var att ge oss hopp, även stora och destruktiva ingrepp i naturen kan ofta hanteras och ibland kan vi till och med skapa naturvärden som inte fanns tidigare. När vi tar emot larm om förluster av olika naturvärden ska vi inte gripas av hopplöshet och handlingsförlamning. Att skapa tydliga mål, gärna visuellt uttrycksfulla, kan skapa en gemensam vision i samhället för något som gagnar både människor och naturen.

Besök i S:t Matteuskyrkan

Efter lunch i restaurang Källan begav vi oss till S:t Matteuskyrkan, nu tillsammans med hortonom Rikard Holst. Där mötte oss Marie Berneli (diakon), Åsa Malmborg (kyrkogårdstekniker), Gustav Burman (präst) och Sara Karlsson Lövgren (församlingspedagog) och vi diskuterade möjligheterna att berika den biologiska mångfalden runt på tomten runt kyrkan.

• Rikard tänkte på trädgården som en förlängning av kyrkorummet. Arkitekturen i kyrkan har redan inspirerats av träd och det finns en fin samklang mellan byggnad och trädgård.
• Mats beskrev hur man kan ”inreda” ett område med ”gröna möbler”. Det kan vara en fontän, en stadsäng, en berså, ett stenparti, en häck, en mur eller en faunadepå.
• Rikard berättade om valet av olika växter och träd och hur det påverkar till exempel pollinerande insekter.
• Åsa beskrev de ramar som kyrkogårdsförvaltningen har att ta hänsyn till och de tankar de har kring anläggning av kyrkans mark och kyrkogårdar. Vi diskuterade de olika trädens hälsa, speciellt tanke på de hot som finns med olika sjukdomar.
• Marie berättade om hur trädgården betjänar människor i området nu och hur behovet av skugga blev speciellt aktuellt under förra sommaren

Hyllie Parkområdet

Vi fortsatte sedan till Hyllie Park för att diskutera förutsättningarna för att berika den biologiska mångfalden på området. Förutom oss tre deltog också Mikael Äng i en del av samtalet.

• Mats underströk vikten av att känna till kommunens översikts- och detaljplan för området. Hur ser kommunens grönstrukturplan ut? Det är viktigt att förankra planeringen i kommunens egna mål och då blir det också lättare att prata med kommunekologerna. Var finns vi i det större sammanhanget, finns det brist på något där vi kan bidra? Har det tidigare funnits till exempel mycket ek, men saknas nu.
• Det är viktigt att formulera långsiktiga mål, beskriva dem, göra dem så tydliga och visuella som möjligt och förankra dem i vårt eget sammanhang.
• Rikard beskrev ett val av växter som gav tillgång på pollen från vår till höst. Till exempel att lind och lönn är rika på pollen och buddleja är bra fram på höstkanten. Han visade på Jordbruksverkets förteckning av växter och dess nytta för pollinerare.
• Olika ”gröna möbler” som skulle kunna passa i vårt sammanhang på Hyllie Park är spaljé eller berså, kalkstensparti, ministränder på vårt vattendrag med fuktäng och sandstrand, kalkäng, kryddodling. Vi diskuterade ängar, bin, humlor, sandbankar, faunadepåer.
• Ett bredare samarbete med närboende, samfälligheter, Naturskyddsföreningen, kyrkor, föreningar, kolonistugeområdet är viktigt.
• Tydliggöra intentioner är viktigt, om det finns ett grönt stråk är det bra om det syns och allmänheten blir medveten om värdet för folkhälsa och den ”naturvårdsnytta” det ger.
• Hyllie Parkområdet kan bli ännu mer av en rehabiliterande miljö

Naturvandring från Sibbarp till Hyllie station

På lördag morgon skulle vi cykla från Emporia till Barnviken vid Sibbarp och titta på vad som finns nära vårt område, men regnet gjorde att Mikael Äng, Mats Rosenberg och jag åkte bil istället. Några reflektioner från turen var att det finns många intressanta platser som man skulle kunna göra mer av. Kalkbrottet som för närvarande inte är tillgängligt för allmänheten har rent grundvatten och många spännande naturvärden, det finns stora möjligheter att skapa något spännande i en del av området och låta andra delar vara skyddade.

Om man tänker en vandringsled som förbinder de olika delarna är övergångarna från ett område till ett annat viktigt. Hammars park är en stor tillgång. Man kunde förstärka ett grönt stråk från Sibbarp, Hammars Park, Limhamns kyrkogård, Elinelunds gård, Hyllie Park, dagvattenmagasinen, kalkängarna bort mot Emporia. Kanske det skulle kunna vara en stäckning av Skåneleden från Lernacken (eller Bunkeflostrand) till Hyllie station.

Öppen föreläsning

På eftermiddagen hade Mats en öppen föreläsning med i stort sett samma innehåll som återgett ovan. Det var knappt 15 personer där, och vi hade ett fint samtal efteråt.