Getingar är långt mer än ett sommarproblem vid altanen. De vuxna söker ofta nektar, får pollen på kroppen när de rör sig mellan blommor och kan därför bidra till att växter sätter frö och frukt. Samtidigt fungerar de annorlunda än bin, och deras roll blir tydlig först när man ser dem som en del av hela pollinationsnätet i naturen och trädgården.
Det här behöver du veta först
- Ja, getingar pollinerar, men oftast som en bieffekt när de söker nektar.
- De är vanligtvis mindre effektiva än bin, eftersom kroppen är slätare och de inte samlar pollen lika målmedvetet.
- I Sverige gör de mest nytta i öppna blommor och i växter som inte kräver en specialiserad pollinatör.
- De är också rovinsekter som hjälper till att hålla nere andra insekter, vilket gör dem ekologiskt dubbelt nyttiga.
- För att gynna dem i trädgården räcker det långt med blomrikedom, varierade blomningstider och mindre bekämpning.
Hur getingar faktiskt pollinerar
Jag brukar beskriva getingar som opportunister i blomman. De är inte ute efter att bygga upp pollenförråd som ett bi, men när de landar för att dricka nektar fastnar ändå pollen på huvud, ben och kropp. När de sedan flyttar sig till nästa blomma kan en del av det pollen hamna där det behövs för befruktning.
Processen är enkel, men viktig:
- Getingen letar efter lättåtkomlig nektar.
- Pollen fastnar på kroppen när den kliver runt i blomman.
- Nästa blomma tar emot en del av det pollen som följt med.
- Om pollen träffar rätt del av blomman kan växten bilda frön och senare frukt.
Det här är också skälet till att getingar ofta gör störst nytta i blommor som inte är för djupa eller svåråtkomliga. Deras korta tunga och släta kropp gör att de inte är lika specialiserade som många bin, men de är ändå långt ifrån betydelselösa. Nästa fråga blir därför vilka arter och växter det faktiskt handlar om i Sverige.
Vilka arter och växter det handlar om i Sverige
I Sverige är getingar ingen liten sidogrupp. Det finns 12 sociala getingarter, 37 solitära arter och dessutom en art som räknas till pappersgetingarna. Det säger något viktigt: när man pratar om getingar pratar man inte om en enda typ av insekt, utan om flera arter med olika beteenden och olika värde i naturen.
Naturhistoriska riksmuseet beskriver att vuxna getingar främst dricker nektar och att de gärna besöker rosväxter samt flock- och korgblommiga växter. I praktiken märks det i trädgårdar och i odlingar där de ofta rör sig kring äpple, päron, plommon, körsbär, jordgubbar, hallon och björnbär.
| Växttyp | Exempel | Varför getingar söker sig dit |
|---|---|---|
| Rosväxter | Hallon, björnbär, äpple, päron | Öppna blommor och lättåtkomlig nektar |
| Korgblommiga växter | Prästkrage, rudbeckia, solhatt | Blomkorgar där många små blommor ger mycket nektar |
| Flockblommiga växter | Dill, koriander, morot i blom | Platta blomklasar som är lätta att landa på |
| Vilda arter | Murgröna, skogsknipprot, flenört | Viktiga nektarkällor sent på säsongen eller i särskilda miljöer |
Det här är också orsaken till att getingar ibland gör oväntat stor nytta i en villaträdgård. De går inte på allt, men när rätt växter finns på plats får de flera möjligheter att bära med sig pollen vidare. Därifrån är steget kort till att jämföra dem med andra pollinatörer, och det avslöjar varför de så ofta underskattas.
Varför de ofta förbises jämfört med bin
Bin får mesta uppmärksamheten av ett enkelt skäl: de är mer effektiva pollinatörer. De är hårigare, samlar pollen mer medvetet och har kroppar som lättare transporterar pollen mellan blommor. Getingar gör samma sak mer i förbifarten. De söker främst energi, inte pollen, och därför fastnar mindre mängd på kroppen.
WWF lyfter ändå att getingar är generellt mindre effektiva än bin men att de är viktiga för vissa växter, bland annat skogsknipprot, murgröna och flenört. Det är en bra påminnelse om att pollinering inte handlar om en enda vinnare. Det handlar om samarbete mellan flera olika insekter som fyller olika luckor i tiden, på platsen och i vädret.
| Insekt | Hur den söker föda | Styrka som pollinatör | Begränsning |
|---|---|---|---|
| Getingar | Nektar, frukt och ibland andra insekter för larverna | Kompletterar andra pollinatörer och når öppna blommor bra | Slät kropp och mindre målmedveten pollensamling |
| Bin | Nektar och pollen | Mycket effektiva och ofta specialiserade | Mer beroende av blomrika miljöer under rätt perioder |
| Blomflugor | Nektar och ibland pollen | Kan vara viktiga när andra pollinatörer minskar | Varierar mycket mellan arter |
För mig är det här den centrala poängen: getingar ska inte romantiseras, men de ska heller inte avfärdas. De fyller en mer diskret roll, och just därför märks deras betydelse ofta först när man ser hela ekosystemet istället för bara den enskilda blomman.
Så gynnar du pollinerande getingar i trädgården
Vill du hjälpa getingar utan att göra trädgården mer besvärlig finns det några saker som faktiskt fungerar. Jag skulle börja med blomvalet. Välj gärna växter med öppen blomform och lättåtkomlig nektar, till exempel korgblommiga växter, flockblommiga örter och rosväxter som blommar under olika delar av säsongen.
- Plantera flera arter som blommar från vår till sensommar.
- Låt några växter gå i blom även om de redan gett skörd, till exempel dill, koriander eller sallat som fått skjuta upp blomstänglar.
- Undvik breda insektsmedel i rabatter och på fruktträd, eftersom de slår mot hela insektslivet.
- Låt en liten del av trädgården vara mer vild, med gamla stjälkar, skyddade hörn och varierad vegetation.
- Plocka bort fallfrukt och täck över söta drycker nära uteplatsen om du vill minska oönskat besök.
Det sista är viktigt: att gynna pollinerande getingar betyder inte att man måste acceptera dem överallt. Om ett bo sitter farligt nära entrén, barnens lekplats eller en plats där någon är allergisk, ska säkerheten gå först. Pollineringsvärdet är inte skäl nog att låta ett bo vara kvar på fel plats. Nästa steg är att reda ut några vanliga missförstånd som ofta gör frågan mer laddad än den behöver vara.
När getingar är helt avgörande för pollinering
Det finns också en mer specialiserad sida av ämnet som nästan alltid överraskar folk: fikon-getingen. I tropiska och subtropiska ekosystem finns ett nära samspel mellan fikon och mycket små getingar, där växten och insekten är så starkt kopplade att de i praktiken är beroende av varandra. För vissa fikonarter är det inte bara hjälpsamt med getingar, utan nödvändigt.
Det här är inte den vanliga svenska trädgårdssituationen, men det visar hur långt pollination kan drivas som samarbete mellan art och insekt. Jag tycker att exemplet är värdefullt just därför att det bryter den förenklade bilden av getingar som bara störande blodsugare kring saftbordet. I verkligheten finns en stor spännvidd, från de allmänna blombesökarna till de helt specialiserade arterna.
Det betyder också att man ska vara försiktig med att dra alltför raka slutsatser från en enda getingart till hela gruppen. Den sociala getingen vid hallonbusken och den lilla fikon-getingen i tropikerna fyller olika roller, men tillsammans visar de varför getingar förtjänar en mer nyanserad plats i samtalet om pollinering.
Det viktigaste att ta med sig om getingar som pollinatörer
Getingar pollinerar inte lika effektivt som bin, men de gör ändå verklig nytta. De flyttar pollen när de söker nektar, de kompletterar andra pollinatörer och de kan vara särskilt viktiga för vissa växter med öppna blommor. I samma ekosystem hjälper de dessutom till genom att jaga andra insekter, vilket gör dem till mer än bara tillfälliga blomgäster.
Om jag skulle ge en enkel tumregel för en hållbar trädgård hade den varit den här: skapa blomrikedom, stör dem så lite som möjligt och bekämpa dem inte i onödan. Då får du fler nyttiga insekter, bättre chans till pollinering och en trädgård som fungerar lite mer som naturen själv tänkt. Det är ofta där den bästa balansen finns, både för människor och för getingar.
